Begrepp och måttenheter kring el och electricitet

En av de vanligaste måttbeteckningarna för elektricitet är ampere.

Ampere är uppkallat efter den franske matematikern och fysikern André-Marie Ampère som bevisade at det uppstår ett magnetfält runt en ledare när strömmen passerar genom den och att styrkan på det fältet är direkt proportionell mot mängden ström.

Måttenheten ampere visar hur mycket laddning som passerar genom en elektrisk krets, det är alltså en måttenhet för ett antal elektroner som strömmar genom en del av en strömledare under en viss tid. 1 ampere betyder att 1 coulumb (6,24 miljarder miljarder) elektroner passerar en viss punkt i en krets på 1 sekund.

Enheten Volt är uppkallad efter den italienska fysikern Alessandro Volta som bland annat uppfann det första kemiska batteriet.

Volt är måttenheten som mäter potential till elektrisk spänning eller spänningstryck. Spänningen är förmågan att driva fram elektronerna så att en ström av elektroner börjar röra sig.

Man hittar ofta måttenheten volt på batterier och då anger det spänningen när batteriet är fulladdat. De flesta hushåll har 230 volt i sina eluttag. Det är så mycket spänningstryck man kan ge sina anslutna elprodukter i hemmet.

Watt är en annan måttenhet som används ofta. Watt mäter den elektriska effekten.

När strömmen kommer ut genom ett eluttag går den vidare ut genom en sladd och därefter in i en ansluten apparat exempelvis Tv:n, då har strömmen gett en effekt som mäts i watt. Kraften är resultatet av den tillgängliga spänningen (volt) tillsammans med strömmen som överförs (ampere).

Förenklat skulle man kunna säga att ju högre effekt en apparat har desto mer el drar den. Men effekten är inte det enda som påverkar elförbrukningen. Även användningstiden påverkar. Om man tar exempelvis en vattenkokare så har den väldigt hög effekt men eftersom den kokar vatten på kortare tid än en spisplatta kan den ändå vara mer

1826 uppställde den tyske fysikerna Simon Ohm något som kallas Ohms lag.

Ohms lag är en formel för att beräkna förhållandet mellan spänning, ström och resistans i en elektrisk krets.

Elektricitet uppstår när en ström av elektroner passerar genom en ledare. Men när elektronerna åker genom ledaren krockar de ibland med atomkärnor. Detta ger ett visst motstånd i materialet som kallas för resistans, detta mäts i ohm.

Om man tänker sig en vattenslang kan man säga att strömmen (ampere), motsvarar mängden vattenflöde genom slangen. Spänningen (volt) motsvarar trycket i vattenslangen och då kan takten i flödet kan liknas vid effekt (watt).

Om du känner till strömmen (ampere) och spänningen (volt) kan du räkna ut effekten (watt) genom följande formel A x V= W
Till exempel: 16 ampere x 230 volt = 3 680 watt.

Alla tre måttenheterna har ett inbördes samband som innebär att om man känner till 2 av enheterna kan man enkelt ta reda på den tredje genom att ställa upp måttenheterna i en triangel.

Om man utgår från Ohms lag så är 1 volt den elektriska spänning som krävs för att driva en ampere om ledaren har en resistans på 1 ohm. Det betyder att antalet volt är samma som den energi som krävs för att flytta 1 ampere från den negativa mätpunkten till den positiva.

Formeln för ohm är att strömmen är lika med spänningen delat med resistansen, och resistansen är lika med spänningen delat med strömmen. Och då är även resistansen gånger strömmen är lika med spänningen.

Om man känner till två av de tre sakerna kan man alltid räkna ut den tredje med Ohms lag.
Även den här formeln kan man rita upp i en triangel