Det är många olika faktorer som påverkar varför elpriset svänger. Den främsta anledningen är utbud och efterfrågan. Även faktorer som väderförhållande, internationella energipriser, höga gaspriser, begränsningar i överföringsnätet och underhåll av kärnkraft påverkar och bidrar till prisfluktuationerna.

 

Elområden

Sverige är uppdelat i fyra elområden (SE1–SE4) eftersom det finns begränsningar i överföringskapaciteten i elnätet. Syftet med indelningen är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion. Det innebär att elpriset kan skilja sig mellan exempelvis norra Sverige (SE1) och södra Sverige (SE4) beroende på var elen produceras och var den används. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. I Sverige finns det begränsningar i överföreningen av el, framför allt från norr till söder, men även öst till väst. El från vatten- och vindkraftsproduktion i norra Sverige kan ibland inte föras ner i tillräcklig mängd till södra Sverige för att möta den efterfrågan som finns. Detta resulterar i att elpriset i södra Sverige blir högre än i övriga delar av landet.

 

Utbud och efterfrågan

Utbud och efterfrågan har en stor påverkan på elpriset. När många vill använda el samtidigt, till exempel under kalla vintermorgnar för uppvärmning, ökar efterfrågan och därmed elpriset. Om vädret inte gynnar den förnybara elproduktionen eller om stora kraftverk har driftstopp, minskar utbudet av el, vilket drar upp priset.

 

Exempelvis leder stor vindkraftsproduktion till ett stort utbud av billig el. När det blåser lite måste producenterna använda andra kraftslag med högre produktionskostnader. Förändringar i vindkraftsproduktionen kan alltså leda till stora svängningar i priserna. Priserna sjunker när det blåser och ökar när det inte blåser. Förhöjda temperaturer bidrar till att vi använder mer el under sommaren än tidigare. Mer energi går till kylning såsom luftkonditionering, kyllager för mat och kylning av serverhallar.

 

Andra länder påverkar också elpriserna i Sverige, eftersom Sverige ingår i en gemensam och sammankopplad elmarknad med övriga Europa. Elen flödar ständigt mellan olika elområden, därmed är det både utbud och efterfrågan i Sverige samt förhållandena i grannländerna styr priset. Hela Europa har haft höga elpriser sedan hösten 2021 vilket främst beror på det höjda naturgaspriser. Elpriserna i Europa påverkas mycket av gaspriserna eftersom gas används i många länder vid elproduktion. Även kol och olja är vanligt förekommande att använda vid elproduktion i andra länder. Detta påverkar elpriset genom att när bränslepriserna stiger, stiger även elpriset.

 

Vattenkraftsproduktion

Det torra vädret under 2022 resulterade i att vattenkraftmagasinen fylldes senare än normalt. Låga vattennivåer i magasinen drar upp elpriset från vattenkraftsproduktion. Om det finns gott om regn och snö i magasinen är elen billigare, men torra år med låga vattennivåer driver upp priset.

 

Kärnkraft

När Sverige stänger kärnkraften för årligt underhåll påverkar det elpriserna. Utbudet av kärnkraft har också minskat då Ryssland stoppat sina elleveranser till Finland. Både kärnkraft och värmekraft producerar mindre el under varma perioder. Värmekraft, där även kärnkraft ingår, behöver en effektiv kylning för att producera optimalt. Kraftverken använder oftast kylvatten från en närliggande vattentäkt, och när temperaturen i kylvattnet stiger minskar verket sin möjliga effekt. Vissa värmekraftverk behöver en produktion av värme, till exempel fjärrvärme, för att kunna producera el.

 

Elpriset påverkas av en mängd faktorer som samspelar på både nationell och internationell nivå. Utbud och efterfrågan är den grundläggande drivkraften, men väder, bränslepriser, överföringskapacitet, tillgången på vatten- och kärnkraft samt utvecklingen på den europeiska energimarknaden gör att priserna varierar kraftigt över tid och mellan olika elområden. I grunden handlar det om balansen mellan hur mycket el som kan produceras och hur mycket som efterfrågas – ju mer ansträngd balansen är, desto större blir prissvängningarna.